Den 26 maj har vi val i EU – de väljare som kan och vill rösta i Sverige utser 20 av 705 eller 750 ledamöter i Europaparlamentet. Det totala antalet ledamöter beror på om Brexit blir ett faktum eller inte.
Vetskapen om EU:s stora, ja avgörande, betydelse för frihet, trygghet och välfärd har ökat på grund av den brittiska tragedin, Brexit. I Sverige är stödet för EU-medlemskapet väsentligt större än i flertalet medlemsstater och mycket större än under Sveriges första åren i EU.
Ett väl fungerande EU hotas av ökade motsättningar inom och mellan staterna. Det illustreras av regeringen Órban i Ungern som med sin illiberala inriktning ofta går till attack mot ”Bryssel”. I detta sammanhang är Bryssel en metafor för EU-samarbetet. Även interna motsättningar kan växa till ett hot mot samarbetet. Det illustreras av ”de gula västarnas” aktiviteter i Frankrike.
Den liberala demokratin är under attack i Europa. Under regeringschefen Órbans ledning drivs en kampanj mot ungerskfödde George Soros med klart antisemitiska inslag. Universitets och mediers frihet inskränks. Här är inte den liberala demokratin under hot – här är inskränkningar i den liberala demokratin istället ett redan inträffat faktum.
En viktig fråga är om illiberala och eller högernationalistiska partier ska få en så stark ställning i Europaparlamentet att EU:s politiska inriktning påtagligt påverkas av deras representation. Tilltron till EU som en stark och verkningsfull union är redan sviktande. Eurokrisens varaktighet med slitningar och sammanbrottet för Schengensystemet med åtföljande misslyckande i flykting- och migrationspolitiken 2015 har satt sina spår.
Möjligen finns det nu rådrum när det gäller den ekonomiska politiken och euron liksom när det gäller migrationspolitiken. Men det är viktigt att EU och dess medlemsstater förmår att utnyttja detta rådrum. I en förväntad lågkonjunktur kan ökad arbetslöshet och än större ekonomiska klyftor leda till att spänningarna inom EU och särskilt euroområdet växer. EU:s politik behöver utformas så att flera kommer i arbete och så att de ekonomiska klyftorna kan minskas. ”De gula västarnas” protester handlar inte minst om en reaktion på att den globalisering som gynnat främst de från början bäst ställda samtidigt gjort stora grupper mera sårbara och trängda ekonomiskt. Högernationalismens politik vill försvaga EU. Brexit borde visa alla att mindre EU inte stärker en medlemsstat. Vi behöver ett EU som bidrar till full sysselsättning och minskade ekonomiska klyftor.
Om situationen i Europas närområde i Asien, där inte minst Afghanistans situation kan bli än mera labil, och Afrika leder till att än flera miljoner drivs på flykt står EU illa rustat. Att stärka EU:s yttre gräns är en förutsättning för att den fria rörligheten inom EU ska fungera väl. Men det behövs också en större samstämmighet om asyl- och migrationspolitiken. Högernationalisternas politik strider helt mot denna ambition.
Till det som kan orsaka att antalet flyktingar växer finns klimatförändringar. Dessa är ett faktum och en överväldigande andel av den vetenskapliga expertisen ser ett samband med utsläppen av koldioxid och andra gaser. Högernationalistiska partier ifrågasätter i många fall om klimatförändringar sker och om de trots allt kan konstateras så menar många av dem att de inte är en följd av mänsklig påverkan. En förstärkt ställning för högernationalistiska partier i EU kommer inte att vara till hjälp när vi nu måste rusta oss för vår generations troligen största utmaning, att värna om ett klimat som skyddar mänsklig hälsa och tryggar en livskraftig miljö.
Ett krig pågår i Europas centrum. Makthavaren i EU:s största grannland, Ryssland, har genom den olagliga annekteringen av Krim och krigföringen i Ukraina visat att han är beredd att åsidosätta internationella avtal och handla i strid med avtal som Ryssland undertecknat. Fram till nu har EU lyckats ena sig om sanktioner i större utsträckning än många, inklusive Ryssland, förväntat sig. Men flera högernationalistiska partier har nu täta förbindelser med Putins Kremlregim. I somliga medlemsstater, som Ungern och Italien, har de inflytande på regeringarnas politik. Framgång för högernationalistiska partier i EU-valet kommer att försvaga våra möjligheter att beivra Rysslands inblandning i andra stater med våld och andra medel. Det gör Europa, och därmed Sverige, osäkrare.
Den liberala demokratin med allmän rösträtt, grundlagsskydd för mänskliga fri- och rättigheter, oberoende rättsväsende och lagstyre har skapat de bästa samhällena i mänsklighetens historia. Det är en följd av ett målmedvetet arbete för att alla människor, oavsett ursprung, kön, hudfärg, eller annan identitet ska tillerkännas samma rätt och värde. Strävan till jämlikhet har skapat ett bättre samhälle.
Järnridåns fall och den reellt existerande socialismens försvinnande, i europeiska kommunistpartiers fason, ledde till att demokratin erövrades i många länder som levt under diktatur. Många av dessa stater, däribland våra nära grannar i Estland, Lettland, Litauen och Polen valde så snart de blivit demokratier att söka medlemskap i EU – precis som Grekland gjorde efter militärdiktaturens fall och Spanien och Portugal efter det att diktaturerna undanröjts.
Demokrati och internationellt samarbete i Europa är inget som är givet som en garanti för framtiden. EU är det främsta instrumentet för att värna om ett Europa med liberala demokratier, fred och välfärd. Högernationalismen är ett hot mot detta Europa. Gå och rösta i EU-valet den 26 maj och utnyttja tiden fram till valet till att övertyga vänner och bekanta att delta i valet så att inte högernationalister ges ett ökat inflytande i Europaparlamentet. Det finns flera partier som har representanter du kan lita på. Till dessa hör inte Sverigedemokraternas kandidater – vad de än heter.
Anders Ljunggren
Ljunggren skriver 